"Eget arbete"

Jobbet som resurslärare är ganska lätt och avslappnande, känner jag. Det känns mest som om man bara glider omkring i klassrummet och kollar på när eleverna och läraren jobbar samtidigt som ens auktoritära aura minimeras.

Jag har fått en egen bärbar MacBook som jag får jobba med under hela mitt vikariat. Och som det ser ut nu så är jag den enda läraren på hela skola som verkligen utnyttjar sin MacBook. Jag går runt omkring med den som om den vore min egen och jag arbetar med den så mycket som jag bara kan. Skolan har faktiskt en hel del resurser, smartboard, bärbara datorer och andra multimediaredskap som de bara låter stå och samla damm. Det är egentligen ganska slösigt när man tänker på det.

Så nu sitter jag i klassrummet... 5b. Och kollar på när de jobbar samtidigt som deras bittra lärare sitter på sin kateder och rättar prov/texter/förhör/tester osv. Det är ganska så omotiverat å vara här inne, känner jag. På schemat står det att eleverna har SO/NO. Men i själva verket så har de "Eget arbete" (som om det vore ett eget ämne).

Eleverna är lite småstökiga, vilsna och vet inte riktigt vad de ska göra. Lite deprimerande är det att behöva vara i det här klassrummet 1-2 gånger i veckan.

Och den här klassen ska jag ta över om drygt 10 veckor... Jag ser redan fram emot det.

Vad händer egentligen...?

Jodå... Det pågår för fullt. Undervisandet alltså.

Jag har bara inte orkat uppdatera eller skriva något på bloggen. Det är rätt mycket saker som jag har fått lägga på hyllan på grund av skolan. Jag hade t.ex. (för ett par månader sedan) idén om att jag skulle börja blogga för Skoljobb.se framöver. Men den ambitionen sprack ganska omgående när jag såg vilket fruktansvärt dåligt bloggverktyg de hade, vilka begränsningar det fanns i redigeringsupplägget och hur ful designen på bloggen var.

Samtidigt så tar jobbet i Guavaskolan all fokus och kraft ifrån en. Jag orkar helt enkelt inte. Även om jag nästan varje dag - när jag står inför någon intressant händelse eller konflikt - tänker "det här ska jag blogga om när jag kommer hem!" så rinner det ut i sanden när jag väl är hemma då sinnet är inställt på att slappna av och göra andra saker istället.

Förutom jobben så har jag och fröken L fullt med att städa, packa och göra i ordning inför flytten - som sker nu på lördag. Det ska bli kul att flytta, även om det är jäkligt trist och tråkigt att behöva rengöra spisen, ugnen, köket, fönstren, hallen, sovrummen, damma, dammsuga, torka osv osv. Jag blir trött bara av att nämna det här i bloggen.

Men vad är det jag egentligen gör på det nya jobbet?


Den frågan har jag ställt mig själv under hela veckan. Svaret är: Vet ej. Rektorn har inte riktigt bestämt hur min nuvarande tjänst ska se ut, vilken typ av undervisning jag ska bedriva och i vilka klasser jag ska jobba. De har lovat mig heltid och de har sagt att jag ska få mina garanterade arbetstimmar i veckan. Först imorgon kan vi se med säkerhet vad jag ska göra. Det jag än så länge vet, är det att jag ska undervisa i främst engelska och svenska samt en snutt historia (en gång i veckan). Det känns väldigt spännande och kul. Jag ser faktiskt fram emot att gå till jobbet.

Imorgon börjas det!

Lång studiedag idag. Hela Bergsjöns skolområde var där. Över 6 skolor under ett och samma tak. Det var kul å träffa kollegorna i Squashskolan. Saknar dem faktiskt lite.

Dagens ämne och föreläsning skulle handla om... Den nya läroplanen. Vi gick igenom lite om skolans mål, kursplaner, styrdokument och andra byråkratiska dokument.

Föreläsaren var medelålders. Torr "humor" (om man nu kan kalla det humor...?) och riktigt, riktigt, riktigt tråkig. Fy fan va trist det var. Och jag var inte den enda i föreläsningssalen som satt inne med dessa känslor och åsikter.


Det var ganska ironiskt att en person som skulle prata om lustfyllt lärande var så fruktansvärt tråkig att man ville slå ner sig själv med ett par gamla loppisinköpta stinkande skor.

Dagen var lång. Diskussionerna var sega. Maten var halvdan. Kollegorna trevliga. Och mycket kaffepauser blev det. Jag krängde i mig tre koppar på mindre än 3 timmar. Inte bra. Slutade med att jag satt och skakade med händerna som om jag drabbats av Parkinsons.

Imorgon börjar skolan på riktigt! Ska bli kul!

Känner mig laddad!

Första dagen på nya jobbet, nya skolan: Guavaskolan.

Samling i skolans (lilla) bibliotek. 25 kvinnliga lärare. Alla hälsar, kramas och är glada över att få se varandra igen efter tre veckors jullov.

Mitt i bland alla sitter jag. Av alla 25 lärare så är två av dessa manliga lärare. Resten är kvinnor. Medelålders. Sympatiska. Glada och välkomnande. Jag kan inte låta bli över att tänka över hur könsfördelningen ser ut i de flesta skolor jag har befunnit mig i. Varför är det så många kvinnor som väljer just läraryrket?

Mer hinner jag inte tänka. Rektorn startar igång dagen med att säga vad som skall göras, hur schemat ser ut för dagen och resterande veckan. Och presenterar de nya kollegorna och vikarierna.

"Vi har också en annan kille som ska gå med oss hela vårterminen. Han heter Frilansande Pedagogen - uttalar jag det rätt nu? - han jobbade i Squashskolan i höstas och har ett väldigt gott rykte kring sig. Vi är glada över att ha dig här. Välkommen!" säger hon högt och myndigt.

Generad blir man förstås. Stolt och glad också.

Tjänsten då...?

Inte alls som jag trodde.

Heltid: Mycket bra.

Undervisningstimmar: 35 timmar arbetstid i veckan. 18 av dessa timmar är undervisning. Mycket bra det också.

Ämnen: Engelska. Svenska. Lite historia.

Undervisning: Nja... Jag kommer istället att jobba som "resurslärare" eller "extralärare". De hittade ingen bra definition på min tjänst. Så de första 10 veckorna på Guavaskolan kommer jag alltså inte att vara klassföreståndare. Nej, istället så drar jag ut stackars "svaga" elever som får sitta med mig i ett trångt och spartanskt inrett grupprum samtidigt som vi går igenom olika studiematerial i lite långsammare takt.

Till en början kändes det lite... Ängsligt. Besviken. Orolig. Det här är ju inte alls det som jag är utbildad till eller har någon erfarenhet av. Men efter att ha pratat med de andra lärarna, rektorn och kollat runt lite mer så kändes saker och ting bättre och klarare.


Det här kan nog bli riktigt bra. Jag är positiv och jag ska gå in för det här fullt ut. Jag har en värdefull chans att göra mycket nytta i denna skola och möjlighet att verkligen hjälpa och stödja barn i deras studiegång.

Imorgon blir det föreläsning och studiedag. Långa diskussioner om den nya läroplanen.

Känner mig ordentligt laddad!

Lite segt nu...

Händer inte så mycket nu, tycker jag. Jag och fröken L har hetsat oss fram och tillbaka bland Göteborgs möbelaffärer på jakt efter nya möbler till den nya lägenheten. Bortsett från det så händer inte särskilt mycket.

Det känns mest som om jag bara väntar på att få komma tillbaka till vardagen. Och först på måndag, 10 januari, om tre dagar alltså, så är jag tillbaka i racet. Då börjar nämligen min nya heltidstjänst. En tjänst som jag knappt vet något om. Den enda kontakt jag har haft med skolan och dess rektor har skett genom ett kort samtal på mobilen.

Det enda jag fick veta var att vi skulle börja 10 januari (tre dagar innan eleverna börjar) för att planera, träffa de nya kollegorna, diskutera och sitta i olika möten osv. Jag har inte ens löneförhandlat, fått reda på vilken årskurs (eller årskurser?) eller exakt hur länge tjänsten fortgår (visst var det hela vårterminen ut?).

Så jag glider fortfarande omkring i mina semesterkläder, fastnat i avslappningstillståndet, bär på nåt extrakilo efter all julmat, sysslolös och rastlös medan jag läser (underhållande) pocketböcker.

Egentligen ska jag inte klaga. Det är ju gött och skönt å vara ledig (fast egentligen är jag tillfälligt arbetslös då jag inte får betalt för den här s.k. "ledigheten"). Man får ju njuta så länge det varar, brukar man säga.

Men nån måtta får det fan vara.

Idag på eftermiddagen blir det åtminstone lite jobb... på casinot. Urk.