Den gemensamma vikariepoolen - let the teaching begin!

Idag klockan 14.00 var informationsmötet. Träffen ägde rum i en fin gammal byggnad nära busstationen. "Barn- och Ungdomsförvaltningen" stod det på den slitna dörren när jag steg in. Väl inne så visades jag in i ett trångt rum. I rummet satt ett tiotal tysta personer. Två av dem var gamla goda bekanta från tidigare kurser från utbildningen.

"Kul med folk man känner igen." tänkte jag och satte mig ner.

Och när jag hade satt mig ner, då såg jag hur bittra och halvt deprimerade alla såg ut - utom A. och T., mina två gamla kurskamrater som också är nyexaminerade. Det rådde en obehaglig tystnad i det trånga rummet, folk kollade ner i sina papper, kliade sig ohämmat i huvudet, sorterade maniskt sina papper och gjorde en mängd andra märkliga mänskliga beteenden - saker som vi omedvetet gör när vi befinner oss i en situation vi inte är vana vid.

Vid väggen närmast dörren hängde den vita tavlan. På tavlan lyste projektorskärmen och den första sidan av Powerpoint-presentationen visades upp för allmän beskådan. Med stora texter stod det:

VÄLKOMNA TILL VIKARIEPOOLEN!
- VARFÖR ÄR NI HÄR?

När jag läste texten "VARFÖR ÄR NI HÄR", då ville jag bara skrika "FÖR ATT VI ÄR ARBETSLÖSA!" genom hela rummet. Men min reptilhjärna steg åt sidan då förnuftet i sista sekund steg fram.

Och därefter steg den sympatiska tjänstekvinnan in i rummet, hon som ansvarar för kommunens gemensamma vikariepool. All eyes on her.

Hon körde igång nästan direkt och började rabbla upp, som en självgod förortsrappare, all viktig information. Samtidigt visades en hemmagjord Powerpoint-presentation och under presentationen delades där ut en massa papper som vi var tvungna att skriva på och läsa igenom. Frågor som uppstod under vägens gång besvarades och korta diskussioner flöt fram till ytan.

Och därefter var vi klara - efter 1½ timma!

Jag förstod inte varför det skulle ta en sådan fruktansvärt lång tid för att gå igenom något så simpelt. Låt mig summera det hela, punktvis:

1. Alla vikarier i Karlstads kommun måste registera sig i en centrala datoriserade vikariepoolen - kallat Vikariebanken
2. För att få jobba inom kommunens många skolor krävs det att man registerar sig och aktiverar sitt konto
3. Man anger i datasystemet, Vikariebanken alltså, vilka tider på månaden som man kan jobba
4. Skolorna bokar upp dig via Vikariebanken (och ringer antagligen upp dig)
5. Du accepterar erbjudandet och du jobbar

Hela systemet låter oerhört bra och effektivt, måste jag säga. Tanken med det är ju att man ska få in fler behöriga och kompetenta lärare i kommunens skolor och förhoppningsvis även öka chanserna för många arbetslösa lärare att få en värdig tjänst. Dessutom blir det lättare för många arbetslösa lärare att bygga upp sitt kontaktnät och testa på andra skolmiljöer under tiden man söker efter sin efterlängtade fasta tjänst. Mums!