Jag skyller det hela på den plötsliga dryga förkylningen som jag drabbats av. Symptomen är långvarig rethosta, torr och ont i halsen samt allmänt seg i både knopp och kropp. Sen så får vi inte heller glömma det ynkliga beteendet som uppstår hos män när vi blir sjuka - även känd som "tyck-synd-om-mig-beteendet".
Hade jag haft någon personlig "livscoach" (en "yrkesgrupp" som jag för övrigt vill bitchslappa och ge en hård spark på skrevet till) så hade vår dialog nog sett ut på följande vis:
- Livscoachen Linus: Frilansande pedagogen, kom ihåg att livet består av utmaningar. Utmaningar höga som berg. Och berg - de ska man bestiga!
Frilansande pedagongen: Uuuuuuurgh... Nej, jag orkar inte just nu. Jag känner mig så svag och jag hostar hela tiden.
Livscoachen Linus: Du måste networka dig tillbaka till vardagen. Reflektera och connecta med din inre jag så att du hela tiden har mål som du vill uppnå och som du strävar efter! Tänk på berget som du ska bestiga! *Drar fram en poster på ett fint majestätiskt berg*
Frilansande pedagogen: Oj... Vilket fint berg... Vart ligger det berget?
Livscoachen Linus: Va? Nej, nej, nej. Det är alltså ett metaforiskt berg... Berget existerar inte.
Frilansande pedagogen: Varför snackar du då hela tiden om berg för?
Livcoachen Linus: Men... Jag menar... Du måste climb up, liksom. Reach the sky. Stairway to heaven. Sträva mot toppen! Fattar du? Berget är ett hinder in your mind.
Frilansande pedagogen: ...
Livscoachen Linus: ...
Frilansande pedagogen: *Bitchslappar Livscoachen Linus för att sedan ge honom en spark i skrevet*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar