Det finns hopp... i förskolan

Igår var jag på min första arbetsintervju i en privatskola, F-skolan. Det var en väldigt fin, nybyggd och modern skola. Den biträdande rektorn som tog emot mig var ovanligt ung (för att vara rektor), öppen, avslappnad och väldigt trevlig samt att han arbetade med en Mac-dator och en Iphone 4 i handen som ständigt och jämt lämnade ifrån sig diverse elektroniska ljud under hela intervjun.

Det här var minst sagt en modern och positiv skola. Det var en friskola - precis som jag hade förväntat mig de flesta friskolor. Och givetvis så spottade denne biträdande rektor ur sig en mängd positiva saker om skolan. T.ex. att F-skolan var en väldigt modern skola, eleverna är väldigt snälla och goa, lärarna var duktiga och kompetenta (och väldigt unga för den delen - genomsnittsåldern låg på 32 enligt honom!), skolmiljön var präglad av pedagogiska sötsaker, maten var lagad av bästa kvalité och toaletterna luktade hallonbär. Allt var strålande och fint!

(Nästan lite för fint...)

Intervjun gick bra. Han visade mig runt i skolan. Frågade lite om min bakgrund, utbildning och erfarenheter. Och tjänsten... 40% vikariat under höstterminen (med möjlighet till förlängning). Undervisning i idrott för årskurs 4-6 och eventuellt något extra ämne.

Jag blev givetvis sugen på denna tjänst eftersom den lät väldigt bra och rolig. Den biträdande rektorn var intresserad av mina erfarenheter och meriter eftersom han hela tiden nämnde att jag var "karateinstruktör" för samtliga kollegor som gick förbi och hälsade på. Jag fick träffa arbetslagsledaren för idrottslärarna och denne visade sig också vara en kampsportsutövare (fast inom lite "fulare sporter" dvs. MMA -, som rektorn sa).

Mitt intryck i helhet?

Som jag precis sa... Det var en fin och fräsch skola. Nästan lite för fin... Tidigt i min lärarkarriär bestämde jag mig för att bli en hårt kämpande lärare i en kommunal och hårt arbetande skola. Friskolor kände jag som något negativt och elitistiskt. Men med tanke på min situation idag och att erfarenhet är något som man som lärare bör inneha så sa jag ivrigt ja till tjänsten.

Besked får jag nästa vecka. Och jag ska vara ärlig. Erbjuds jag tjänsten så kommer jag att ta emot den med öppna armar...