Min största pedagogiska utmaning hittills...

Idag fick jag min första lilla skrevspark mot självförtroendet. Jobbet på Squashskolan är och har varit kul hela veckan. Men den har även varit intensiv. Jag har ansvar över 13 elever - alla med utländskt bakgrund och alla tämligen nyanlända till Sverige.

Det är mycket känslor som svävar omkring i klassrummet, mycket åsikter och mycket osäkerhet. Detta tar sig uttryck jämt och ständigt och eleverna jobbar hårt med att komma till rätta med sin livssituation och med skolan. De alla går i förberedelseklassen och de alla vill gå till sin "riktiga klass". Tyvärr kan de inte hoppa över till sin "riktiga klass" förrän de anses ha tillräckliga kunskaper för att klara skolan.

Större delen av förberedelseklassen som jag ansvarar för har väldigt bristande svenskkunskaper och de alla är väldigt osäkra på sin förmåga och arbetskapacitet. Ibland så brister det i hjärtat på mig när jag ser att de verkligen försöker - men att de inte vågar på grund av att de är alldeles för rädda för att göra misstag. Istället så gör de ingenting alls just för att undvika att göra misstag.

Många gånger så är det frustrerande och jobbigt eftersom jag jämt och ständigt måste påminna dem om att de ska sänka sin ljudnivå, att de ska prata mindre, att de ska sluta tramsa och att de måste uppföra sig bättre osv osv. Pedagogiken blir inte så undervisande, snarare blir det mer omvårdnads- och uppfostringsarbete. Efter ett tag känner jag mig inte så duktig. Jag känner mig gammal och grå, trist och tjatig.


Idag uppstod flera konflikter och en massa småbråk. Jag blev tvungen att ryta till ordentligt för att markera för dem vart jag står, vad jag tolererar och vart mitt tålamod tar slut. Och jag fick inte bara göra det en gång. Inte två gånger. Nej, inte tre gånger heller. Jag fick göra det så många gånger att jag till slut tappade räkningen och stämningen i klassrummet blev ännu mer negativ och dyster - utan att ha löst ett enda problem...

I slutet av dagen kände jag mig otillräcklig och dum för att jag hade skrikit åt dem när jag istället skulle ha tagit till mig av andra medel. Så på hemvägen var det många tankar som for omkring i huvudet på mig.

Imorgon blir en ny dag. Och då ska jag försöka från lite andra perspektiv.

Just det ja... Imorgon är det fredag och åker min fredagsslips på! Varje fredag bär jag slips i skolan. Det är lite av min grej. Försöker få igenom denna tradition. :)