Den svenska kontra den tyska lärarutbildningen

Q's tjej kom första gången på besök igår. Hon - jag kallar henne O - är tysk utbytesstudent och studerar tydligen också till lärare. Oundvikligt nog så började vi prata om lärarutbildningen, både den tyska och den svenska, under våra första samtal.

O förklarade att den tyska lärarutbildningen varade i mer än sju år (!) och att den var betydligt tuffare än den svenska. Nu har jag inte kollat upp all fakta och så, utan jag utgår från det samtal jag hade med henne. Där kanske uppstod några språkliga missförstånd och ett par dåligt formulerade engelska meningsuppbyggnader. Men av det som framkom av min tolkning av vårt samtal var följande:


Den tyska lärarutbildningen, enligt O:

• Utbildningen är teoretisk de första fem åren
• Man läser sina ämnen och man skriver sina tentor/uppsatser
• Tentorna skrivs efter varje avslutad termin - inte efter avslutade kurser som man gör i de svenska universiteten/högskolorna
• (Är man historiker läggs väldigt mycket tid och studier åt första och andra världskriget - i högstadiet läser eleverna om detta i två år!)
  
• Efter de fem första åren av studier går man ut i en två år lång praktik och under denna praktik får man förstås betalt (men inte särskilt mycket)

Den svenska lärarutbildningen (inriktning grundskolans senare år), enligt mina erfarenheter:

• Första året har man ett allmänt utbildningsområde (AUO) - något som alla blivande lärare tvingas genom genomlida
• AUO består av en jäkla massa diskussioner som berör det ena och det andra, mycket är inte lärarrelaterat, det pratas väldigt lite om den nationella läroplanen, om skolans administrationsarbete och betygsättning (somliga kallar det "flum")
  
• Därefter påbörjas ämnesstudierna - den absolut bästa delen med utbildningen
• Man läser sina ämnes- och didaktikkurser och skriver sina tentor efter varje avslutat moment/kurs
  
• VFU - verksamhetsförlagd utbildning (praktik) - pågår regelbundet och konstant under hela utbildniningen (ett väldigt bra och populärt inslag!)
• Sista året går man igenom allt det väsentliga i skolans värld, om lärares skyldigheter och rättigheter, om läroplaner och betygskriterier etc.

Jag tycker att många delar och moment i den svenska lärarutbildningen är bra - men där finns en hel del saker som bör skrapas bort därifrån och som måste effektiviseras. T.ex. så tycker jag att man borde kunna slopa - eller åtminstone omstrukturera innehållet och utförandet - så att den känns mer relevant.

Ämneskurserna borde innehålla bättre didaktik-/pedagogikmoment och mer relevant kunskap som passar lärare bättre. Jag fick t.ex. läsa om den italienska och spanska ekonomiska utvecklingen under 1500- till 1600-talet och diskutera hur protoindustrin påverkade den merkantilistiska utvecklingen av samhällsekonomin - totalt irrelevant för min undervisning i högstadiet, men bra för min historiska kunskapsförråd.

Vi får hoppas att det blir bättre i samband med den nya lärarutbildningen som nu väntar längs hörnet.